Daisy och Aimee

När vi fick hem vår kissebebis Daisy var hon så liten, så liten. Och hon var bland de räddaste katter jag träffat. Så fort någon kom hem till oss så gömde hon sig och kom knappt fram förns gästerna gått hem. Men hon var också bland det goaste lilla mysemys jag fått mysa med.


kan inte fatta hur liten hon varit!!



När vi sen flyttade under min graviditet så blev hon räddare. Att hon inte trivdes på 5:an var en underdrift tyvärr och det blev inte så mycket bättre när Aimee kom. Aimee luktade konstigt, tog vår tid och lät högt ibland. Men efter ett tag så vande sig Daisy och började till och med tycka om Aimee, det blev nästan "hennes" bebis. Detta kunde vi se klart då någon kom hem och höll i Aimee, för då skulle Daisy allt ha koll och sitta bredvid. :)


 
morgongympa


vill vara med


A: Vad glor du på?
D: Vad gör du? Badar i vatten frivilligt??
A: Ja... vadådå?
D: Men det är ju jätteläskigt!



När vi sen flyttade dit vi bor idag, trodde vi att stackars Daisy skulle dö! För vi visste ju hur det gått första gången... MEN! Hon var framme och nosade runt redan första kvällen och har aldrig visat något missnöje här inte! Tvärtom.
Så vi tror nästan att det kan ha spökat eller nåt i förra lägenheten ;) Eller så var det att man hörde allt och alla i huset.  Sen så kan det ha att göra med att Daisy ser sig själv som Aimees beskyddare och ängel. För om det är någon som hon älskar så är det Aimee. ♥ Och jag kan lova att Aimee älskar henne lika mycket tillbaka. Varje morgon vid frukost så ska hon ge av den till en tiggande Daisy på golvet. haha Klappa och pussa på Daisy är också något som ska göras ofta.



Bästisar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu