Orden räcker inte till

Ibland räcker inte min styrka till att hålla mig uppe och jag är på väg att ramla ner. Jag orkar helt enkelt inte ens prata. Jag bara gråter och önskar att allt bara försvann.

-----------------------------------------------------------------


För ett par år sedan blev allt så fel och sedan dess är ingenting sig likt. Jag har backat undan och fortsätter så, då det finns en känsla inom mig som säger att jag inte får plats. Samt att jag inte blir älskad för den jag är - utan blir avskydd för att jag inte är som någon annan vill att jag ska vara. Jag har sedan länge slutat att försöka sträcka ut en hand - för när jag försökte fanns ingen där med vilja att ta mig hand.

Om jag är tyst anses det vara fel. Och om jag talar säger jag någonting fel. Kommer jag så är jag ivägen och stannar jag hemma sviker jag. Det som om allt med mig är fel. Och då tappar jag allt, faller hårt och förlorar mig själv.


♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Men det är nu jag stannar upp.
Tänker på vad jag gör och för vem? Vem är det som ska få styra mitt liv, mina sätt och mina val i livet? JAG SÅKLART(med min Joakim och min Aimee)! Och det finns INGEN som kan komma och säga någonting annat.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu