aimeesmom

Igår var det dags för "En unge i minuten" igen på TV4. Ett program som skildrar hur olika förlossningar är från person till person. Det är ett program som filmats genom div kameror som monterats upp på förlossningsavdelningen på ett sjukhus, så man kan följa ett blivande föräldrapar från det att de kommer upp till att de har en bebis.


Jag hade ingen bra upplevelse från min egna förlossning och önskar lite att jag sett nåt sånt här program innan.
Det hade gett mig en mycket bredare bild över hur en förlossning kan gå till. Hur det ibland inte blir som man tänkt sig. Någonting jag inte visste riktigt.

Förra veckan fick vi se hur en mamma kördes i ilfart till operation för ett akut kejsarsnitt. Då grät som jag som om det skulle ta slut på tårar. "Det hade kunnat vara vi" sa jag till Jocke som mådde lika dåligt han.
Tydligen är det vanligt att bebisar inte skriker när de kommer ut, men det vet man ju inte eftersom att det alltid pratas om hur man ska få upp en kladdig och skrikandes bebis på bröstet.... Det fick inte jag. Jag fick ett livlöst, tyst, kladdigt och blåvitt barn upp på magen med fötterna åt mitt ansikte. Jag såg henne inte ens. Sen sprang de iväg med henne...

Det blev liksom så himla fel för oss. Som om man blivit snuvad på en "riktig" förlossning. Därför rekomenderar jag detta program för att man ska få sig en bredare bild på hur det kan gå till, hur olika kvinnor reagerar på olika smärtor, hur olika det är för alla när det kommer till tiden, smärtlindring och förlossningsposition.

Nu mår jag bra. Jag har ett välskapt och underbart litet barn som jag älskar över allt annat. Och hur hela min resa med henne startade spelar ingen större roll för mig när jag tittar på henne idag. ♥