Det är normalt
Gud vilken bra dag! Tänk vad en så här bra dag kan göra. =) Började med att Älskling hade ledigt denna förmiddag och tog Aimee för frukost och morgonpromenad så jag fick sova kvar själv till 12!! SWEET
Sen när han farit iväg till skolan och klockan blivit eftermiddag så tog jag också lillskiten på promenad. I två härliga småkyla timmar tillsammans med en av mammorna som jag lärt känna genom min föräldragrupp. Så detta kommer hon och jag göra om. Skönt att hitta någon man trivs med och som man kan vara ärlig med till 100%. Inget jävla rosaskimmerlarv... hahaha Visst är det till mer än 70% härligt, mysigt och alldeles underbart att ha barn och att få vara mamma. MEN det är ibland de där 30% som gör att man totalt vill kasta ungen in i väggen och vara själv för en stund. Känslan av att vara ensammast på jorden, den enda i föräldragruppen som inte har egentid eller ens får gå på toa själv...
Och det är ok. Det är fullt normalt att inte ha tid för sig själv och att ibland känna att man bara behöver en liten pause. Att känna hur man så gärna vill gå ut på krogen och få dansa med vänninorna. Det är också okej att känna att man ibland vill att karln och ungen ska fara iväg så man får titta på sitt favoriprogram själv med en påse chips.
Och detta gör inte mig till sämre mamma. Det gör ingen till sämre förälder för att man vill ge upp efter tre timmars försök till att få ungen sluta skrika. Det är normalt och det ligger ingen skam i att prata om det. Snarare tvärtom. Det gör nog gott att få ut ur systemet att man tycker det är jobbigt ibland. För det finns nog inte en endaste mamma eller pappa som inte tycker det är jobbigt ibland.
"Bara för att man älskar sitt barn, måste man inte älska att vara mamma"
Sen när han farit iväg till skolan och klockan blivit eftermiddag så tog jag också lillskiten på promenad. I två härliga småkyla timmar tillsammans med en av mammorna som jag lärt känna genom min föräldragrupp. Så detta kommer hon och jag göra om. Skönt att hitta någon man trivs med och som man kan vara ärlig med till 100%. Inget jävla rosaskimmerlarv... hahaha Visst är det till mer än 70% härligt, mysigt och alldeles underbart att ha barn och att få vara mamma. MEN det är ibland de där 30% som gör att man totalt vill kasta ungen in i väggen och vara själv för en stund. Känslan av att vara ensammast på jorden, den enda i föräldragruppen som inte har egentid eller ens får gå på toa själv...
Och det är ok. Det är fullt normalt att inte ha tid för sig själv och att ibland känna att man bara behöver en liten pause. Att känna hur man så gärna vill gå ut på krogen och få dansa med vänninorna. Det är också okej att känna att man ibland vill att karln och ungen ska fara iväg så man får titta på sitt favoriprogram själv med en påse chips.
Och detta gör inte mig till sämre mamma. Det gör ingen till sämre förälder för att man vill ge upp efter tre timmars försök till att få ungen sluta skrika. Det är normalt och det ligger ingen skam i att prata om det. Snarare tvärtom. Det gör nog gott att få ut ur systemet att man tycker det är jobbigt ibland. För det finns nog inte en endaste mamma eller pappa som inte tycker det är jobbigt ibland.
"Bara för att man älskar sitt barn, måste man inte älska att vara mamma"
Kommentarer
Postat av: Lotta
TACK!! Vilken enorm befrielse att få läsa det här inlägget! Jag är skitless på att alla beskriver mammalivet som rosaskimrande puttinutt i sina bloggar. Tack för att du börjar sprida ut sanningen ;)
Postat av: malin
visst kan nog hålla med om att bäbistiden inte bara är rosaskimmer MEN fick en lite scary känsla över ditt "kasta ungen in i väggen"...hmm men de kanske ja som e känslig:/
Trackback
